Diagnostik och bedömning
Akut pulpit definieras i Socialstyrelsens terminologi som en reversibel eller irreversibel inflammatorisk reaktion i pulpa med klinisk smärtanamnes som vägledande tecken[1]. Den svenska bedömningen skiljer sig från flera europeiska riktlinjer främst i hur diagnoskoderna formuleras[2].
Klinisk bedömning
Vid svensk klinik förväntas tandläkaren dokumentera följande moment i journalen: smärtanamnes (varaktighet, karaktär, värmekänslighet), perkussionstest, kyltest med köldspray eller etylklorid, samt eventuell elektrisk pulpatest[3]. Den svenska standarden förordar etylklorid framför andra köldagens i primärvård.
Internationellt används ofta “endodontic pain” som samlingsterm. I svensk journalföring används istället diagnosen “akut pulpit” eller “irreversibel pulpit” — kopplat till specifik tandposition enligt FDI-systemet.
Beslut om behandling
Vid reversibel pulpit rekommenderar Socialstyrelsen i första hand kariesexkavation och definitiv fyllning. Vid irreversibel pulpit är endodontisk behandling indicerad — alternativt extraktion när tanden bedöms ha låg långtidsprognos[4].
I svensk vårdkedja skickas patient med akut smärta utanför kontorstid till jourcentral eller akut-mottagning. Tandvård akut omfattas av regionalt avtal — vad som ingår varierar mellan regioner.
En 42-årig patient söker akut med ihållande värk från tand 36 sedan 2 dygn. Vad är första dokumentationsåtgärd enligt Socialstyrelsens riktlinje?
När diagnosen är fastställd är nästa steg att informera patienten på svenska enligt patientlagen (2014:821). Detta inkluderar val av behandling, kostnad enligt TLV, och samtycke[5]. Yrkessvenska i denna situation är avgörande — vi går igenom standardformuleringar i nästa avsnitt.